Av Johanna Thydell, författaren till ''I taket lyser stjärnorna''

Puck är sexton år, en tuff, cool tjej, men som också har en historia..
Hennes pappa lämnade henne och hennes mamma när hon var liten. Nu är hon rädd, rädd för att visa vem hon är, för att någon ska komma förnära.. Varannat kapitel får man höra om Pucks liv i nutid och varannat om när hennes pappa stack..
 
Hennes appa skriver i tidningen, ska hon våga ta kontakt med honom?

Detta stog på sidan innan boken började:
''Om du hör någon ropa så är det jag.
Jag och den lilla flickan inom mig.
Hand i hand står vi här, och vi ropar.¨
På dig.
Hon i fina flätor. Jag i stora skor.
Vi har inte gett upp.
Fåglarna lyfter från marken när de hör oss. Oroliga.
Skrämmna. Eller så kanske de bara dansar till våra röster.
Åren har gjort mig hes, men ännu kan du höra mig.
Jag är Puck.
Jag är sexton år.
Och jag är livrädd.''

Jag blev besviken på boken, som jag förväntat mig skulle vara mycket bättre med tanke på hennes första bok. Men den var rätt okej, dock inget jag skulle vilja rekommendara. Tyckte den var jobbig att läsa då man inte alltid visste vem som sa vad och så, även fast det antagligen var meningen att den skulle vara lättläst. Men den var båda rolig och gripande, även fast inga tårar droppade nerför min kind.
Godkänd, men inte så mycket mer..